24 oktober

Lite dålig uppdatering från min sida, men jag har varit i Östersund ett par dagar. Umgåtts med min pojkvän och min bästa vän. Kikat på film (Monsters vs Aliens, Vampyrer, Sicko, Silent hill)  ätit en massa ohälsosamt och bara haft det trevligt. Dessutom har jag ju faktiskt uträttat en massa viktiga ärenden, som att köpa material till min halloweenkostym. Det var faktiskt lättare än vad jag trodde att det skulle vara, jag hittade en massa användbara tyger och saker, billigt också! Nu gäller det bara att försöka hinna på en vecka, men det skall nog inte vara några problem... Säger jag nu, men jag kommer säkert att stressa som fan de närmsta dagarna. Puh.

Jag har lyckats få någon sorts inflammation i min vänstra tårkanal också. Det är svullet och irriterat. Gör egentligen inte ont men känns inte så roligt ändå. Hur lyckas man egentligen få en inflammation där?

Just nu läser jag...

Jag blev lite smått desperat när jag trodde att jag inte hade något att läsa, överhuvudtaget. Antingen skulle jag behöva pallra mig iväg till biblioteket eller beställa böcker, och det sistnämda är ganska uteslutet eftersom min ekonomi är något mager denna månad. Men "hipp som happ" upptäckte jag ju att jag faktiskt hade ett par böcker som stod och dammade i hyllan som jag faktiskt ännu inte läst, trots att de har stått där i åratal. När jag var yngre var jag medlem i pocketklubben där man varje månad får en aktuell bok hemskickad. Många av de böckerna brydde jag mig aldrig om att läsa, kanske för att de var för "vuxna" för min tonårssmak. En av dessa böcker är Torey Haydens "Skymningsbarn":

Cassandra är nio år och har blivit sexuellt utnyttjad. Drake är fyra år och vägrar att tala. Torey Hayden möter dem när hon börjar arbeta på en psykiatrisk avdelning för barn. Så träffar hon den 82-åriga Gerda, djupt deprimerad efter en stroke. Gemensamt för dem alla tre är att de inte talar, och det blir Haydens uppgift att försöka nå fram till dem. Det visar sig vara en av de största utmaningarna som hon ställts inför under sitt långvariga arbete som barnpsykolog, och hon tvingas till slut att ifrågasätta sina egna arbetsmetoder.


Än så länge är den riktigt bra, psykologi är ju ett ämne som verkligen fascinerar mig!

Dammen blev till is

Jahapp, så har snön lagt sig som ett täcke ute och mammas fina damm har frusit igen. Himlen är grå och avsaknaden av solens gyllene strålar gör landskapet till en nästan svartvit bild. Inte direkt något jag hoppar högt över, men det är väl bara att bita ihop och hoppas att det smälter snart... Jag tycker om när det är vinter på mina villkor. Det vill säga, pudervit gnistrande snö som täcker trädets nakna grenar, vinterskorna som knastrar mysigt under sulorna, solen som står högt på himlen och tidpunkten någonstans i mitten av december. Inte tidigare än så. Då är jag nöjd.

Birsta city

God morgon!
Jag vaknade helt av mig själv vid halv sju idag, lite typiskt eftersom jag hade ställt klockan på sju. Men jag kände mig osedvanligt pigg just då. Det var ganska länge sedan jag var uppe såhär tidigt, men det känns mysigt på någe vis att stiga upp innan det ens har börjat ljusna. På schemat för dagen står Birsta City. Jag, Matrim, mor och far tänkte åka dit och shoppa lite. Skall bli riktigt trevligt, Matrim har nämligen aldrig varit där. Själv så har man varit där flera gånger varje år så länge jag kan minnas. Det är lite av grejen i våran familj, vi åker hellre till Birsta och shoppar än Östersund. Hammarstrand (där min familj då bor) ligger ganska precis mittemellan Östersund och Sundsvall (Birsta ligger ju alldeles utanför) så det är ju perfekt. Däremot så föredrar jag ändå Östersund framför Sundsvall, Sundsvall är inte riktigt min typ av stad.


Mätt...

Tre stora tårtbitar, tre glassar och en massa dricka senare...


Utslagen.

Haha, älskar hur bilden får mina fötter att se superstora ut! ♥


Morning has broken, like the first morning



Jag hade ingen aning om att "Morning has broken" var en kristen låt (tur man har koll, host host), kanske för att jag egentligen aldrig har lyssnat på texten. Pappa brukade ofta spela den på piano på mornarna och sjunga till, och man fylldes alltid av fin energi och glädje över att få stiga upp. Det var ett fint sätt att vakna på. Hur som haver är det en fantastiskt fin låt, och trots sitt tydliga kristna budskap tycker jag man kan tolka den lite som man vill, oavett religionstillhörighet... 

Morning has broken, like the first morning
Blackbird has spoken, like the first bird
Praise for the singing, praise for the morning
Praise for the springing fresh from the word

Sweet the rain's new fall, sunlit from heaven
Like the first dewfall, on the first grass
Praise for the sweetness of the wet garden
Sprung in completeness where his feet pass

Mine is the sunlight, mine is the morning
Born of the one light, Eden saw play
Praise with elation, praise every morning
God's recreation of the new day


Problemet med Raija

Det har nu gått ungefär tre månader sen vi fick hem våran andra katt Raija. Det har varit allt annat än lätt, och sakta men säkert börjar vi förlora hoppet om att hon någonsin skall bli en "normal" katt. Istället för en trogen och mysig vän fick vi istället en livrädd katt som tror att människor nära är lika med döden...

Första dygnen låg hon och tryckte under våran soffa i sovrummet. Så fort vi kom i närheten fräste hon utav bara den, så hon gjorde det ganska klart för oss att vi inte skulle få komma i närheten av henne än på ett tag. Vi tyckte det var lite underligt för oftast går det ju ganska fort för en kattunge att installera sig i sitt nya hem. Men vi tänkte att bara hon fick lite tid och massor av vänlighet så skulle problemet lösa sig efter några veckor.

Vi hade fel.

Katter är väldigt kloka djur. De förstår att den som ger dem mat är den som är snäll, men så verkar inte vara fallet för Raija...

Det är inte bara det att Raija är skygg. Det är även något annat som gömmer sig bakom hennes skrämda blick. Det kanske låter underligt men vi börjar nästan tro att hon har psykiska störningar. Ibland får hon en sorts vansinnesblick som jag aldrig har sett hos någon annan katt. Ibland löper hon helt amok och springer runt som en vetvillig, och det finns knappt någon hejd på henne.

Vi blundade när hon klöste på väggarna, massakerade våra blommor, sov på köksbordet och diverse andra sattyg. Hur skall man kunna läxa upp en skygg katt utan att den blir ändå räddare för människor?

Det är ganska uppenbart att Raija aldrig har fått lära sig att umgås med människor. Ägaren till Raijas mamma ljög oss rakt upp i ansiktet. Eller ja, det var väl snarare att hon aldrig berättade för oss hur läget såg ut. Vilket får mig att undra om de andra sex kattungarna hon gav bort var alla likadana... Troligen.

Tro inte att det är helt hopplöst nu bara. Hon har gjort enorma framsteg. Att bara kunna gå förbi henne utan att hon springer och gömmer sig är ett steg i rätt riktining. Eller att hon faktiskt ibland kommer fram och luktar på handen om man sträcker ut den. När hon ligger och slöar får man klappa på henne och hon kan t.o.m spinna vid vissa tillfällen. Men att gosa med henne när hon är klarvaken är helt uteslutet. Vi kommer givetvis att ge henne all den tid hon behöver, men frågan är ju hur länge det kommer att ta?

NEJ!

Den här synen möttes jag av när jag steg upp i morse.
Jag vill verkligen, verkligen inte ha någon snö just nu. Inte när det fortfarande sitter löv kvar på träden, det ser ju bara underligt ut. Om ungefär två månader får det komma snö, sådär lagomt till december då landskapet skall vara vitt och fluffigt. Som tur är så brukar ju aldrig den första snön vara långvarig, dessutom skall det bli plusgrader (ända upp emot tio!) snart. Så kanske får jag njuta av min älskade höst en stund till...

Fyrtiofyrahundra

Usch, blä och fyfan. Idag är det helt enkelt en dag som bara känns... usch. Jag vill bara kura ner mig i sängen med mina underbara gostroll (katterna) och titta på tv/serier. Fortsätta kolla på 4400 skall jag nog göra. Började med den igår och den är faktiskt ganska bra. Kanske skriver jag ett roligare inlägg imorrn...  Kanske.

Gårdagen i bilder

Vi besökte ett jättemysigt fik som ligger på Frösön. Förr när jag bodde på Frösön och gick förbi fiket tänkte jag ofta att jag skulle ta mig en fika där nån gång, men det blev aldrig av, förrän igår. Det är inrett helt i 50/60-tals stil, och Elvis snurrar varm på skivspelaren.




Sedan gick vi och bowlade... Matrim slog mig med hästlängder, tyvärr. Jag öppnade upp med en strike och avslutade med en, det var ungefär det enda som var bra med mitt spel.

 



Östersund by night.

 


Älskling fyller år


Verkligen inte det snyggaste kortet, men hade så lite tid så det får duga... xD


God morgon!

Tänkte börja dagen med att hälsa ett stort grattis till min älskling som fyller hela tjugonio år idag! Grattis min älskade! Hoppas du får en underbar dag (vilket jag är övertygad om eftersom du skall tillbringa den med mig, hehe) Det blir nog ett ganska lugnt firande. Vid halv tolv kommer jag in till Östersund, där vi sedan går och tar en fika på Törners. Eftersom jag misslyckades så kollosalt med min tårta så får vi helt enkelt ta en liten tårtbit där istället xD. Senare på dagen drar vi iväg och bowlar, vilket skall jag bli riktigt kul. Har bara gjort det en gång tidigare (!) och det var för många år sedan. Efter det blir det middag på något trevligt ställe - kina kanske? - och sedan avslutar vi nog kvällen med en massa mys. Låter som en utomordentligt bra plan!

Hammarn by autumn


Vy från Pålgård.

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Det är inte det att jag inte velat skriva, det har helt enkelt bara inte blivit av. Som ni säkert redan förstått vid det här laget är vi nu hemflyttade och väldigt glada. Känns skönt att det äntligen är över och att få vara jämtlandsbo igen. Slippa Sala som drog oss allt djupare ner i träsk där vi inte ville vara.

Jag bor för tillfället hemma hos mina föräldrar i Hammarstrand, och min kära pojkvän bor hos en kompis i Östersund. Jag har inte bott hemma sedan högstadiet (typ sex år sedan), men det känns ändå inte så konstigt som jag skulle tro. Det enda som känns knäppt är att inte ha Matrim tillgänglig 24/7. Vi har ju faktiskt varit sambos ända sedan vi blev tillsammans för två och ett halvt år sedan. Så ni kan ju förstå förvirringen och saknaden... Det är inte det att vi inte klarar av att vara ifrån varandra, det känns bara konstigt liksom... och tomt.

Så just nu är lägenhetsjakten i full gång, och förhoppningsvis får vi tag i något så snart som möjligt. Dock har jag inte så stora förhoppningar eftersom Östersund har en väldigt hög bostadsbrist. Dum som Östersunds regering är så lägger de pengar på att bygga om stortorget för flera flera miljoner kronor istället för att satsa på något som faktiskt är viktigt (typ bostad, vård, skola)... Men men. Vi tänker snart sätta in en annons i tidningarna, så kanske det dyker upp något. Och gör det inte det så vettetusan vad vi skall hitta på. Då är det väl bara att härda ut antar jag... suck.

Som ni ser har jag ändrat lite på layouten, jag hoppas att ni tycker att den ser någorlunda okej ut. Som vanligt är jag inte så nöjd som jag vill vara med den, men den får duga tills vidare!

Mama, I'm coming home

Lägenheten ser ut som ett bombnedslag, och här sitter jag och försöker dra ut på min "lediga" tid så mycket som det går. Egentligen borde jag resa mig upp från soffan och marschera rakt in i köket som numera borde kallas för krigszonen, men jag har inte riktigt hittat orken ännu. Stod och gnuggade och skrubbade SJU timmar i sträck igår, så ni kan ju tänka er hur pass hög min motivation är idag. Att det ännu inte är klart förgår mitt förstånd. Förvisso tog vi det ganska lugnt, lyssnade på musik och sjung med i texterna samtidigt. Men ändå, SJU timmar på ett rum och än är vi inte klar. Det är egentligen inte det att jag avskyr att städa, tycker det för det mesta är ganska trevligt, MEN i små doser. Inte flera timmar i sträck.

Har även väldigt svårt att förstå hur man lyckas samla på sig så mycket skräp under bara ett och ett halvt år. Jag menar, VART kommer allt ifrån?

Nej det är nog bäst att jag reser på dallret och knatar ut till krigzonen nu. Annars lär det nog aldrig bli klart.

På lördag, då smäller det. Mama, I'm coming home.

Det blev hemgång ändå

Ser ut som att jag kommer att spendera helgen i Jämtland ändå. Katterna får helt enkelt följa med, även om det kommer att bli lite jobbigt. Mamma och pappa blev helt förskräckta när jag berättade för dem att jag skulle vara helt själv här nere, så jag fick vackert lova att även jag skulle följa med. Känns otroligt skönt ändå, längtar hem som tusan! :-)

En dolk i ryggslutet

Jag lyckades inte kravla mig ur sängen förrän klockan var ett idag, och det känns rikigt pinsamt. Jag kan inte erinera mig senaste gången jag sov så länge. Det kan ju ha att göra med att jag somnade när klockan började närma sig fyra i natt, men ändå tycker man ju att man borde klara sig med kanske bara sex timmars sömn, men icke. Min rygg ville inte ge med sig. Det kändes som att någon bokstavligt hade satt en dolk i ryggslutet när jag försökte kliva upp vid tio, och det tyckte jag var god anledning nog att stanna i sängen ytterligare ett par timmar. Förmodligen gjorde jag bara saken värre och borde ha klivit upp när jag hade tänkt, men sömn var alltför lockande. Så nu sitter jag här en aningens irriterad över att jag slösat bort halva dagen. Nåväl, jag får ta igen det imorgon istället.

I helgen kommer jag för första gången att spendera ett par dagar själv i våran lägenhet i Sala. Matrim skall åka upp till Östersund en sväng eftersom han känner att han måste komma härifrån, om så bara för ett par dagar. Det känns både jobbigt och skönt. Jobbigt för att jag vet att jag kommer att ha svårt att sova själv, det blir ju så när man vant sig vid att alltid ha någon vid sin sida... Men skönt för att även jag behöver lite tid för mig själv. I och för sig hade jag följt med upp om det inte vore för katterna. Det känns inte okej att lämna dem ensamma i tre långa dagar, även om de har varandra och säkerligen någon från Matrims familj skulle komma över och se till dem varje dag. Speciellt när Raija är som hon är (folkskygg) känns det inte alls bra. Men jag klagar inte egentligen. Skall ladda upp med filmer, böcker och gotta så blir det en helbra helg!

Lägenheten börjar sakta men säkert fyllas med flyttkartonger igen. Vi har ju tre månader på oss att flytta, men det känns ändå bra att börja i tid så att man bara behöver göra lite i taget. Det är en hel del grejor som skall kastas och köras bort, så förhoppningsvis kan vi få ihop allt till en enda vagn!

Säljes

Håller på att rensa min garderob lite så jag har lagt upp lite kläder på Tradera. Klicka på bilden nedan för att komma till mina auktioner! :-) Mer kommer upp så småningom!


Frågor om läsvanor

Något jag kände för att göra bara... :-)

1.) Varför läser du böcker?

Verklighetsflykt! Det är så skönt att ibland bara få glömma sin egen vardag, om så bara för en stund. Sedan är det ju så fantastiskt roligt! Jag tror att jag har en otroligt rik och välutvcklad fantasi som gör det möjligt för mig att leva mig in i böckerna som om jag verkligen vore där. Sedan så älskar jag bara böcker som de är. Hur de känns, luktar, hur omslaget ser ut osv.. Det finns förmodligen ingen mer underbar doft än en nyöppnad fräsch bok. Kanske låter lite underligt, haha.

2.) Vilken genre gillar du? Deckare, humor, biografier, sci-fi, chiclit etc...
Jag skulle nog vilja påstå att jag gillar det mesta, så länge boken är välskriven. Det absolut viktigaste är att boken skall kunna väcka starka känslor såsom kärlek, hat, avsky, sorg, skräck osv... Om man antingen gråter av sorg eller skrattar av glatta livet spelar ingen roll så länge jag får känna starkt för något. Dock måste jag nog medge att fantasy ligger mig varmast om hjärtat eftersom det oftasts utspelar sig i en värld som skiljer sig så mycket från våran. Ge mig en värld full av magi, alver, dvärgar, drakar, trollkarlar, tappra hjältar och fagra damer så blir jag överlycklig!

3.) Hur ofta brukar du läsa?

Jag måste läsa något varje dag annars får jag abstinens! Oftast går jag och lägger mig några timmar innan sovdags, så jag kan slappna av och bara njuta av en god bok. Men har jag tid läser jag även på dagarna, givetvis!

4.) Har du alltid tyckt om att läsa?
Jag har så länge jag kan minnas alltid läst böcker. Att besöka biblioteket, gå där i lugn och ro, välja ut och sedan komma hem med en hel trave nya läsupplevelser har alltid varit något av det bästa jag vet. Sedan har jag alltid varit medlem i någon bokklubb, så jag har väldigt ofta fått böcker hemskickade. Jag hade/har en väldigt snäll mamma :-)

5.) Finns det någon typ av bok som du förmodligen aldrig skulle läsa? Varför?

Oj, det var en väldigt svår fråga... Jag är inte så överdrivet förtjust i deckare, fast egentligen så har jag aldrig gett det en ärlig chans så jag kan väl egentligen inte uttala mig om den saken. Jag får nog svara nej på den här frågan, jag tror nog att jag skulle läsa det mesta, bara jag ger det en chans.

6.) Finns det några böcker som du vill läsa men ännu inte gjort?
Oj, det finns ju hur mycket som helst! Många fler klassiska verk behöver jag sätta mig in i så man får lite mer på kött på benen ;-)

7.) Har du någon favoritförfattare, om så vem och varför?
Jag älskar verkligen Terry Goodkind. Hans serie The Sword of Truth trollband mig från första början, och jag har ännu inte hittat några andra böcker som har gett mig så mycket läsarglädje. Han är verkligen expert på att skapa fantastiska karaktärer som man antingen hatar eller älskar av hela sitt hjärta. När jag var yngre (och förvisso än idag) var jag väldigt förtjust i Maria Gripe och Maj Bylocks böcker. De innehöll en alldeles lagom mängd mysterier och magi.

8.) Var och hur får du tag på böckerna du läser? Bokhandel, bibliotek, lån av vänner eller något annat?
De flesta böckerna lånar jag från biblioteket, men när jag känner att jag har råd beställer jag från Adlibris, eftersom de oftast har bäst priser.

9.) Har du en stor boksamling?
Jag har en hel del böcker ja, men långt ifrån så många som jag skulle vilja ha.

10.) Finns det någon plats som det är extra trevligt att läsa på? Exempelvis biblioteket, utomhus, sängen osv...
Egentligen spelar det inte så stor roll, för när jag väl har börjat läsa glömmer jag världen runt omkring mig. Men jag måste ändå säga att det är något speciellt med att sitta utomhus i en trädgård en vacker vår/sommar/höst dag. Att höra fågelkvittar eller vindens sus är en riktig stämningshöjare!

11.) Har bokens omslag stor betydelse när du skall välja bok?

Inte stor betydelse, men visst tittar man alltid lite extra på ett omslag som är intressant. Omslaget skall ju ändå spegla bokens innehåll, och det är nog lätt hänt att man hellre väljer ett omslag som är vackert än ett som är dystert och tråkigt! Just av den anledningen att man tror att det är en intressantare bok... Så tänker jag i alla fall.

12.) Nämn en bok som man bara MÅSTE läsa!
Jag har egentligen inte hittat min absoluta favoritbok än - (the one så att säga) - eftersom det finns så fantastiskt mycket bra. Som jag nämnde tidigare så dyrkar jag ju The Sword of Truth serien, så den tycker jag alla borde ge ett försök. Även om man inte är överdrivet förtjust i fantasy som jag så tror jag ändå att man kommer att uppskatta dem... Just för att Terry Godkind är så jävla bra på att skriva! :-)

13.) De tre senaste böckerna du läste:
  1. Den sista konkubinen - Lesley Downer
  2. Magician - Raymond E Feist.
  3. Mansfield Park - Jane Austen
Ni får jättegärna sno, glöm bara inte bort att säga till så att jag också får läsa om era vanor! ;-)

Nyare inlägg
RSS 2.0