Jahapp, så har snön lagt sig som ett täcke ute och mammas fina damm har frusit igen. Himlen är grå och avsaknaden av solens gyllene strålar gör landskapet till en nästan svartvit bild. Inte direkt något jag hoppar högt över, men det är väl bara att bita ihop och hoppas att det smälter snart... Jag tycker om när det är vinter på mina villkor. Det vill säga, pudervit gnistrande snö som täcker trädets nakna grenar, vinterskorna som knastrar mysigt under sulorna, solen som står högt på himlen och tidpunkten någonstans i mitten av december. Inte tidigare än så. Då är jag nöjd.